Grönt är skönt

Sjukstugan är här igen med feber och förkylning. Jag har klarat mej från sjukdom väldigt länge nu och jag hoppas det fortsätter. Än så länge känns allt som vanligt. Det är lilleman som är drabbad så idag har vår lediga dag gått åt till att försöka hålla honom inomhus, de är inte de lättaste och jag gav med mej två gånger. Lite korta promenader på gatan och i trädgården. Han kommer och springer med stövlarna i högsta hugg och om man inte hjälper till så kämpar han själv tills han fått dom på sej. De klart de inte är nå kul att vara innomhus och se samma saker en hel dag när man är van att vara ute.

Jag hoppas bara att han blir piggare till på Lördag för jag har ett enormt behov av mer kantareller. Idag åt vi svamppaj, igår stekt svamp naturellt, förrgår bacon, spagetti och svamp, förrförrgår svamptoast.
Man måste passa på medan det finns och det får fortfarande plats lite mer i frysen.
Min lilla formsvacka börjar avta och ljuset kommer tillbaka, bara tanken på lördagens utflykt efter svamp får allt att lätta. Jag har inte överlagt med karln men möjligtvis en tripp på 4hjulingen med hela familjen, plocka svamp och grilla korv. Ja så kan det bli. Å älgpassen som behöver översyn kan vi ta på vägen.

Rädsla

Det känns som ju äldre jag blir desto fler rädslor dyker upp. Jag har alltid varit mörkrädd men det bara dyker upp fler och fler farliga läskiga saker. Har man någonsin funderat på om det kan vara lite dumt att gå ut i skogen själv, nej inte jag. Senaste året har jag nästan slutat med det för att det har kommit så mycket farliga djur i våra skogar. Det är kanske inte så många men jag är rädd att jag är för tyst i skogen och det är just då det kan bli farligt.
Hela uppväxten klängde man i träd och sprang på tak utan att fundera. De första åren jag bodde i Heby klättade jag upp på taket för att sota skorstenen och förstöra fågelbon flera gånger utan att ha en livlina. Hur kan man va så dum att man står på nocken utan ens ett litet snöre runt benet?
En annan sak som man aldrig reflekterade över under uppväxten var att livet är så skört. De människor som fanns i ens omgivning bara fanns där och skulle aldrig kunna försvinna. Nu är jag rädd för den dagen då min morfar försvinner. Eller att någon olycka eller sjukdom ska ta ifrån mig nån ur familjen. Jag håller tummarna att morfar lever tills jag ska gå i pension, minst. Han har lärt mig allt jag kan och jag vet inte riktigt hur livet skulle se ut utan honom.

Jag har tänkt på att livet innehåller både gott och ont. De här är lite av mitt onda.

Metallica

Exit light enter night
take my hand
we are of to never never land

Enter sandman, Metallica


Har haft en tuff vecka och peppar mej själv med denna låt. Jag hoppas verkligen att nästa vecka blir lugnare och gladare inte för att det hänt nått speciellt utan de vart bara så, lite halvsjuk å tråkigt. Idag tog jag en tur efter svamp helt ensam fast jag egentligen inte vågar, de var skönt att gå i skogen och bara tänka. Tills imorn byter jag humör och kämpar vidare.Yes

Björn

Jag är inte expert på bajs men de här kan nog vara björnbajs. I vilket fall som helst så har jag tydligare bevis
för spåren går inte att missta. Syster och jag var ut och plockade svamp när vi spang på de här. Dagen efter hade mjölkkorna på en gård några hundra meter därifrån fått panik av något och sprungit igenom stängningen. Ägarna tror att de va björn. 



Första spåret som fick oss att förstå vad de va för djur




Sen de andra, de fanns många fler men de flesta syns inte så tydligt varken i verkligheten eller på bild.
De här vad det bästa jag kunde åstakomma. Men jag kan säga att jag inte kommer att plocka svamp emsan något mer de här året! Förra året skymtade vi en björn i mörkret från bilen och nu är den tillbaka i trakten tydligen



Svamp svamp svamp

Ute på svampletning och Snigel hittar en stubbe som han vill stå på
men den är för hal för att han ska komma upp själv



Efter turen i skogen blir det korv med bröd.
Kusinerna mumsar i sej två var



Mycket svamp i skogen bara man hittar rätt sorts skog

Så avrundade vi med en stund i sandlådan och det var nog det
roligaste på hela dagen



Vad som till slut fick dom att slita sej från sandlådan var den här kvigan



Resten av helgen går åt till detta
ikväll blir det garanterat en toast med stekt svamp

Sträckläsning igen

Fallen ängel skriven av Becca Fitzpatrick är den senaste i raden böcker jag sträckläst. Den var också sån bok man inte kunde lägga ifrån sej. Började läsa igår kväll när Snigel skulle läggas och sen läste jag tills boken tog slut klockan halv 2. Jag tror att jag har haft bokabstinens och nu när jag börjat läsa igen så kan jag inte få nog. Vilken tur att jag har ett presentkort ligger från Bokia så jag genast kan investera i nya begär.

Mer kultur

En film som jag klassar som en av dom mest spännande svenska filmerna. Jag vart mycket positivt överaskad efterom jag hade räknat med att den skulle vara aningen sämre än den första filmen. Jag satt på helspänn i prinsip hela filmen och jag hoppade ändå till äv rädsla flera gånger.

Det stora plusset var ju att den enligt mej bästa svenska skådespelaren var med i filmen, nämligen

Rolf Lassgård. Han höjer alltid en film, hade han bara sett lite mer ut som Peter Stormare hade han haft karriär i Hollywood de senaste 15 åren.
Jägarna 2 är en film som man måste se om man gillade den första!