Jag hinner inte med mycket mer än att jobba sova och tänka. Tankeförmågan har vart på en enkel etta i flera veckor nu och jag hoppas hjärnan börjar fungera normalt igen när ledigheten börjar.
Febern höll bara i sej en dag men en ganska hygglig förkylning är kvar och rösten har vart på vift i ett par dagar nu. Jag är iallafall på bättringsvägen.
Min lilla Snigel hinner jag inte träffa alls känns de som och dagarna går så långsamt fram mot ledigheten.
Jag längtar så mycket att tiden nästan står stilla.
1 kommentar:
Men snart så är du ledig! Hoppas du kryar på dig riktigt nu.... Kramar
Skicka en kommentar